Njursten - Vi ger dig oberoende råd gällande njursten

Vad är njursten?

Njursten bildas i njurarna. Njurarnas uppgift är att filtrera restprodukter från blodet och sprida dessa i urinen som njurarna producerar. Normalt producerar njurarna en och en halv liter till två liter urin varje dygn. När restprodukter i urinen, som består av bland annat salt, inte kan lösas upp helt och hållet uppstår det saltkristaller. Dessa saltkristaller kan klumpa ihop sig till större anhopningar, njurstenar, som inte kan transporteras iväg med urinen utan fastnar i njurarna eller i urinrör.


De flesta njurstenarna som bildas kommer att antingen lösas upp eller spolas iväg med urinen utan behandling.


Initialt är njurstenar mycket små, endast någon millimeter i diameter, och därför följer njurstenarna lätt med urinen när man kissar. Njurstenar som inte följer med urinet kan växa till sig och bli flera centimeter stora.


Ungefär 50% av de som haft njursten får en ny njursten inom 10 år.

Orsak till njursten

Normalt tar inte njuren skada av njursten, men om njurstenen hindrar urinflödet och trycket ökar i urinvägarna under ett par veckor kan njuren ta skada av njurstenarna.


Njursten är vanligast i åldern 25-50 år och minskar efter 50 års åldern. Njursten drabbar ungefär 3 gånger fler män än kvinnor och cirka 10% av männen drabbas


För att få bort restprodukterna i njurarna måste kroppen ha tillräcklig omsättning på vatten. Vid uttorkning kommer flera olika substanser stanna kvar i njurarna och börja blida njurstenar.


Normalt innehåller urin kemikalier så som magnesium, pyrofosfat och citrat som motverkar att saltkristaller bildas. Lider kroppen brist på dessa ökar risken för njursten. Forskning har visat att citrat är den mest betydelsefulla kemikalien för att förebygga njursten.


Njurstenarna skapas av de restprodukter som finns i urinen och därför kan njurstenarnas egenskaper och sammansättning variera.

Symptom på och besvär av njursten

Symtomen på njursten påverkas av vilken typ och storlek av njursten.


Njurstensanfall kan komma väldigt plötsligt och kan framkalla kallsvetningar och yrsel samt i vissa fall lindriga kramper.


Ofta kommer njurstenssmärtorna sena kvällar, nätter eller tidiga morgnar. Troligtvis beror detta på att kroppen inte är så aktiv och urinproduktioner avtar vilket gör att njurstenarna inte rör sig av urinet.


Dessa njurstenar kan leda till mycket smärtsamma njurstensanfall. Detta beror på att om en sten fastnar i urinröret kan den blockera kisset och skapa ett högt tryck i urinrör och njure. Detta kan göra så ont att den som drabbas till och med svimmar och de som drabbas ska omedelbart söka akutvård.


Små och mindre njurstenar kan ge upphov till behag när de transporteras ut genom njurar och urinledare. Blod i urinen eller urinvägsinfektion kan också vara indikationer på njursten. Kontakta din läkare på vårdcentralen ifall du misstänker njursten.


Smärta från njursten kan börja i ryggen lägre delar och som strålar ut till ljumske eller ut i sidan.


Smärtan av njursten kan vara skärande och kramplik som kommer perioder med smärtfira mellanrum på upptill en timme. Vid njurstensanfall vill den drabbade oftast inte vara still utan rör gärna på sig. Ifall man drabbats av njurstensanfall en gång kommer dessa anfall troligtvis att återkomma.


Vid plötsliga och intensiva smärtor som kan vara orsakade av njursten bör man söka vård snarast. Om man dessutom har feber skall man alltid direkt kontakta akutmottagningen.

Förebygga och minska risken för njursten

Det går att förebygga njursten och minska risken för återfall. En stor omsättning av vatten kan minska risken för njursten. Minst tre liter vatten bör drickas för att späda ut urinen. Dock bör inte väldigt stora mängder (mer än 6 liter) vatten intas per dygn utan läkares inrådan eftersom detta kan påverka kroppen negativt på andra sätt även om det är positivt med avseende på njurstenar.


Om man redan har njurstenar kan ökat intag av vätska öka smärtan eftersom trycket kan öka över njurstenarna som blockerar urinledare.


De patienter som drabbas ofta av njursten bör förändra dieten. Det som normalt sätt är nyttig mat minskar risken även för njursten. Grönsaker, frukt, fullkorn och magra mejeriprodukter är nyttiga livsmedel som minskar risken för njursten. Det finns även livsmedel som visat sig öka produktionen av njursten och dessa livsmedel är salt och salt mat samt processat eller rökt kött. Det finns även livsmedel som uppfattas normalt sätt som nyttiga kan öka risken för njursten och de kan vara spenat, sojabönor och rabarber.

Undersökning och diagnos av njursten

Om man befarar njursten ska man söka läkarvård. Vad som är viktigt är att kunna beskriva sia symptom utförligt så som hur länge symptomen funnits, hur symptomen upplevs. Läkare kan även slå lätt på njurarna eftersom njurar med njursten kan vara mycket ömma.


Med hjälp av blodprov och urinprov går det att påvisa hur njurarna fungerar och hur mycket kalcium som finns i blod och urin. Kalciumkristaller bidrar till nurstenarna.


Om misstanken om njursten fortfarande kvarstår så kan det bli tal om röntgen för att bekräfta om det finns njurstenar, hur stora dessa är, var dessa njurstenar sitter och ifall njuren tagit skada.

Behandling av och åtgärder mot njursten

När njursten konstaterats så finns det ett antal olika sätt att behandla njursten. För detta krävs en remiss får läkare till en urologisk klinik.


Beroende på njurstenens storlek och placering beslutar urologen om lämplig behandling. I vissa fall måste njurstenen opereras bort och i andra fall kan njurstenarna avlägsnas med hjälp av en kateter som förs in genom urinröret eller direkt till njurbäckenet.


För mindre njurstenar som åstadkommer viss smärta behandlas med smärtstillande medel, väntan att njurstenarna ska följa med urinet. Normalt försvinner 90 % av alla njurstenar under 6 millimeter när man urinerar.


Om njurstenarna t.ex fastnat i urinledare krossas dessa oftast med hjälp av stötvågor och resterna av njurstenarna förs ut den vanliga vägen med urinet. Denna typ av behandling av njursten kan behöva upprepas många gånger beroende på njurstenens storlek och typ. Denna stötvågsbehandling används även för andra typer av åkommor än hjurste, t.ex. hälsporre.

Njurstenar kan även avlägsnas med titthålskirugi där stenen krossas med hjälp av tryckluft, ultraljud eller laser.

Ifall njurstensbesvär återkommer kan man till en viss gräns lindra besvären själv genom smärtstillande medel ordinerat av läkare eller att lägga något varmt på magen eller ryggen.

Riktigt stora njurstenar bör inte krossas utan dessa opereras alltid bort.

>Du ska aldrig som icke medicinskt utbildad själv dra slutsatser om sjukdom, sjukdomsorsak eller behandling eftersom dessa kan vara direkt skadligt och farligt. Ifall du tror eller befarar att du har njursten skall du söka läkarvård.

Du ska absolut aldrig köpa läkemedel, oavsett typ, på nätet från icke garanterat tillförlitliga distributörer för att behandla njursten. Detta för att de flesta webbplatser som säljer läkemedel gör detta endast för att tjäna pengar och köper in där det är billigast eller även tillverkar kopior själva. Piratkopior av läkemedel eller ännu värre bara endast utseendekopior kan vara helt verkningslösa, feldoserade eller ibland farliga.